I torsdags var Dojan iväg och tävlade och var felfri i 90cm. Det minsta problemet vid tävling är själva sprången, det knepiga är att ta sig emellan hindrena och utanför banan har hon full sjå att hålla koll på läget ;) 

 

Jag hade bara travhoppat på framhoppningen och enda gången vi galopperade var en liten bit efter hindrena. Framhoppningen är väldigt liten så hon tyckte det var jätteläskigt när man mötte en annan häst som kom i galopp. Hon är som tur är väldigt snäll och de skutt hon gör när hon blir rädd för saker och ting är sådana som man sitter kvar i. Tack och lov, haha!

 

Jag är otroligt förtjust i henne då hon är så personlig och mysig och hur rolig som helst att rida! Känslan när man hoppar henne är dessutom helt fantastisk när allt stämmer. Inne på tävlingsbanan får man ta allt lite som det kommer, ibland hoppar vi av 10cm innan och ibland 10m innan. 

Bästa "lilla" Dojan!