Det går inte att ta miste på hur kul Picasso tycker det är att tävla. Han är som en sugpropp mot hindren så det gäller barar att visa rätt väg ;)

 

Jag har en jättetrevlig och fin valack till salu i mitt stall. Han har stått hos mig i 4 veckor då hans uppfödare har för många hästar så hjälper jag henne med annonsering och ridning av honom. 

En perfekt häst för dig som vill ut och tävla och ha roligt! 

Han är en valack född 2006 e. Boherdeal Clover (e. Clover Hill) - Romatiker (e. Ramiro Z) och ca 162 i mkh, bär upp mycket ryttare. Hoppar väl och vill absolut inte riva. Jag tycker han är lätt att lägga på hinder med lagom mycket motor, tävlad 110. Känslig och snäll och positiv till arbete, gör alltid sitt bästa. Snäll att lasta, sko och duscha. Besiktigad 26/5. Vid intresse, ring mig för mer info. 0768-553918

Pris: 45 000

 

Picasso visade iaf att still going strong och vann 120-klassen som vi startade. Ett jättefint bucas-täcke rikare blev vi också! Får nog ta och rasta gammelgubben lite oftare, om jag frågar Picasso helst varje helg ;)

Att Clara har samma uppfödare som Cardento! Lite häftigt ändå ;) 

 

Fick några frågor kring matchning av de hästar jag rider. Tänkte därför förklara lite hur jag tänker och hur det fungerar hemma hos mig.

 

När jag tar emot en häst för träning och tävling finns oftast eller snarare alltid ett mål hos ägaren till hästen. Vad de vill att jag ska försöka åstakomma med hästen under den tid den ska vara hos mig. Mitt mål är att uppfylla ägarens mål och jag håller ständig kontakt med ägarna till de hästar som står hos mig. Jag brukar förklara hur jag upplever hästen och om jag tror det kan vara rimligt att ha dessa mål inom den "avsedda" tiden eller om mer eller mindre tid behövs. Det finns en ständig dialog och ett resonemang kring val av klasser och tävlingar.

 

På alla mina hästar, både de jag äger själv och de jag rider åt andra finns såklart ett långsiktigt mål men även kortsiktiga, såsom Falsterbo, att debutera en viss höjd, att hästen ska gå att trava på ridbanan utan att dumma sig etc. Ja helt enskilda mål beroende på häst..

Jag skulle aldrig försöka uppfylla ett delmål om jag trodde att det skulle förstöra för det långsiktiga. Har jag exemplevis en häst som jag tror kan gå 150 skulle jag aldrig pressa den nu som 5-åring om jag trodde att det skulle hindra hästen från att hoppa svår klass om några år. 

 

Vad gäller Tngeling som det i detta fall berör så ska tilläggas att hennes uppfödare fött upp hennes mor och mormor. De känner alltså till mödernet på Tingeling väldigt väl och vet vad det är för typ av häst. Att hennes uppfödare dessutom tävlat tom 160 och på landslagsnivå gör att jag har ett rutinerat gäng bakom mig som vet vad deras häst klarar och inte klarar av. Målet när Tingeling kom hit var Falsterbo, sedan har vi resonerat fram och tillbaka och beslutade i slutändan att skaffa ett papper. Kvalar hon så kvalar hon och kvalar hon inte så är det inte hela världen. En inställning som är sund att ha på alla hästar, de är inte sämre hästar bara för att man kanske råkar ha 4 fel i alla luckor du lämnar in på. 

Hon är en självsäker häst som har ett stort självförtroende och tycker att hon själv är väldigt bra! Hon är dessutom otittig på hinder vilket gjorde att detta beslut fattades. Så länge de är oberörda av den mer spektakulära miljön så är det ingen större skillnad att hoppa på Falsterbo än någon annan 120. 

 

Angående hållbarhet så förstår jag inte varför hållbarheten skulle bli sämre för att hon går Falsterbo?! Det är två starter, tre om man har tur, på fantastiskt underlag och proffesionellt byggda banor. Bara för att hon inte har någon tävlingsrutin sedan innan så är hon ju riden, tränad och hoppad hemma vilket gör att det inte är särskilt ohälsasamt att hoppa 120 här och nu..

Angående en annan undran, 5 klasser på 5 dagar. Jag vet att det är mkt, i vanliga fall hade jag ridit 3 klasser under dessa dagar. Nu fick hon gå två klasser extra, totalt 22 språng inne på banan, 30 språng totalt med framhoppning. Inte mer språng än en vanlig hoppträning. Tingeling ser fortfarande välmående ut och verkar inte lida av fem tuffa dagar under hennes hittills 6-åriga liv. 

 

Att tilläggas ska att jag känner mig trygg i min egen ridning och anser att jag har förmåga att stötta mina hästar så pass mkt runt banan att de inte far illa i de klasser vi rider. Vi har blivit ett samansvetsat ekipage och har förtroende för varandra vilket är A och O. 90cm hade garanterat varit tuffare för henne både mentalt och kroppsligt om hon haft en orutinerad pilot med sämre balans och förmåga att presentera hindren..

 

Egentligen hade jag kunnat förklara detta med några få ord som Björn gjort på sin blogg

 

Efter två hektiska helger i Norrköping kände jag att denna vecka skulle bli väldigt lugn.. På ett sätt har den varit det då de som tävlade där har ridits men med mindre krav. På ett sätt har den inte varit det minsta lugn då jag varit och tävlat med Tingeling både tisdag, fredag och lördag.

 

Tingeling och jag tävlingsdebuterade för exakt 6 veckor sedan nere i Aneby, 1m och 105.  Då Tingeling är ett 6-årigt fölsto så tävlas hon alltså som 5-åring och efter tre tävlingar tillsammans beslutade vi att debuta 120 vid nästa tävling. Ett kvalpapper till Falsterbo löstes därmed men utan några som helst förväntningar på att vi skulle kvala. Mest att det fanns där om jag ändå skulle hoppa 120. Efter att ha ridit två 120-klasser i tisdags där hon var fruktansvärt spänd och det kändes som att sitta på en virrig struts blev tron om att lyckas kvala = noll. Då sista kvalhelgen är nästa helg så åkte vi i fredags igen och hoppade två 120 och var felfria i båda(!!!!!). Så anmäldes det även till Aneby igår där vi hoppade en 120 och var felfria även i den, Milda Matilda! Fina Tingeling! Kvalad till Falsterbo med två luckor kvar! :D

Hon har hoppat fantastiskt fint både i fredags och igår och varit jättelugn och avspänd så det känns superkul. Nu har jag alltså fyra stycken 5-åringar kvalade till Falsterbo. jag svävar på rosa moln ;)

 

Nedan är första 120-rundan från i fredags då vi var i Brokind. Jag har aldrig tävlat på denna bana tidigare och trodde hon skulle vara betydligt mer spänd då banan är ganska liten och rätt spektakulära hinder. Men det bekom inte henne det minsta.

 

 

Agnes idag är det din 20-årsdag..

Jag saknar dig obeskrivligt mycket, världens finaste bästa kompis och lillasyster <3

 

 

 

Så, back to reality!

Av de 11 senaste dagarna har 8 av dessa tillbringats på Åby Ridklubbs fina anläggning och Norrköping Horse Show. Inte annat än att man känner sig lite nördig.

Alla hästarna hoppade väldigt fint i sina respektive finaler. 5-åringarna var först ut i lördags eftermiddag, en klass med 16 starter varav jag var tre av dessa. Lite smått stressigt men det fungerade bra ändå och jag hann vara på banan i tid alla gånger, här gäller det att rida fram snabbt.. ;)

 

Dojan var först ut. Vi rev ett helfärgat räcke ur sväng och sedan insprånget i en kombination där jag borde lagt in ett galoppsprång extra på den distansen då man kunde välja.Jag märkte tydligt på henne att detta var tredje dagen i rad då hon blir väldigt svår att ha på plats och gärna vill köra sitt eget race mellan hindren. Hon är ganska stor men när hon blir trött blir hon jättestor :p

Clara hoppade superfint men rev samma räcke som Dojan. Danny var sist ut och herregud vilken runda!! Inget stämde, Dannys femte start under dessa två helger och då kom han plötsligt på att allt var jätteläskigt. Vi var överallt och ingenstans runt hela banan och det var en riktig "hej och hå-runda" men felfria lyckades vi konstigt nog vara :D

Det var endast Danny och två till som var felfria och som därmed fick dela på vinsten i finalen. Clara kom delad 4:a med två andra på sina 4 fel och fick premier för det med. Alltså endast sex ekipage som klarade denna bana på noll eller fyra fel, inte illa att jag hade förmånen att sitta på två av dessa! Fantastiska är vad dessa tre 5-åringar är!!

 

Igår var det dags för final för de andra tre.

Merchan var superfin i sin 140, tyvärr hade vi två nedslag där jag tar på mig båda. Vi hoppade stort vatten för första gången på tävling utan att blinka, duttig flicka :)

Lina var näst ut och wow jag är så imponerad över denna häst! Hon har växt för varje start hon gjort under dessa två helger och bara hoppat bättre och bättre, vilken utvevckling!

Vi fick ett nedslag i omhoppningen där jag inte fick med henne riktigt i en sväng så vi kom på tok för nära, absolut inte hennes fel. Hon gör allt i sin makt för att vara felfri och de nedslag vi får beror bara på orutin så med mer rutin kommer hon bli livsfarlig på tävlingsbanorna.

Rossini gick stora rundans final 150. Jag tycker rundan kändes väldigt bra. Vi fick ett nedslag på en vattenmatta som var placerad precis bredvid vattengraven så det var svårt att få honom att inte snegla på den istället. Sedan rev vi både A och B i sista hindrets kombination. Även den var placerad precis intill vattengraven vilket jag tror var en stark bidragande faktor till de 12 fel vi fick. Annars kändes han väldigt fin i sprången igår :)

 

Shär skönt tycker Lina att det är att vila dagen mellan kval och final.

 

 

 

Lina har varit outstanding i sina kval denna helg med ett nedslag i varje. Merchan har hoppat tio tusen gånger bättre i helgen mot vad hon gjorde förra och ändå har vi haft på tok för många nedslag?! När jag kom ut i torsdags undrade jag vad som hade hänt, haha. Lite missvisande resultat när hästen känns i superform. 

5-åringarna är alla färdigkvalade till Falsterbo vilket varit målet under dessa två helger vid NHS :D 

Idag går de final så hoppas de har några krafter kvar.

Rossini hade ett nedslag i omhoppningen i 145 där jag lade honom riktigt knasigt in i en kombination så han inte hade så mkt till val;) imorgon blir det final i 150. 

Håll nu tummarna för mig och mina fyrbenta vänner :)

Förutom att jag velade till hinder nummer 11 om jag skulle gå på sju eller åtta galoppsprång så kändes rundan bra! Merchan är världens mest fantastiska häst och hon hoppar dessa banor på ett otroligt enkelt sätt. Fina lilla racer-häst :)

En 4e-placering blev resultatet.

 

Jag är fantastiskt nöjd med de flesta rundor jag gjorde i helgen vid NHS. De tre 5-åringarna Dojan, Clara och Danny har gjort två starter vardera, samtliga felfritt! Jag är helt kär i alla dessa tre <3

 

Lina har gått två 130-klasser och hoppat superfint! Hon har endast varit hos mig i tre månader och på denna korta tid har vi satt hennes första nolla i 110, debuterat 120 och nu 130. Hon är en riktigt fin häst för framtiden med stort språng i sig. Att debutera 130 i en sådan spektakulär miljö och göra det så pass bra när hon aldrig någonsin tidigare i sitt liv sett en sådan typ av bana, wow Lina!

 

Jag känner mig väl beriden just nu med jättemånga fina hästar jag får äran att lotsa runt inne på banan.

Även denna vecka börjar tävlingarna redan på torsdag så då är det tillbaks igen med samma liga :)

 

Igår var det Dojan, Danny och Lina som fick hoppa. Dojan och Danny var felfria i 120. Lina fick debutera 130 och hoppade helt fantastiskt!! Tyvärr fick vi en utbrytning på B-hindret i en kombination. Jag tycker hon var värd en nolla men tror nästan hon hoppade lite för bra på A så hon inte var inte beredd på att ett B-hinder skulle dyka upp.

Idag har jag varit och hoppat varsin 120 på Clara och Dojan och båda var felfria. Mina kommande stjärnor!!! 

Vi har varit hemma och lämnat av dom och så har jag hunnit rida lite. Nu är vi påväg tillbaka med Rossini och Merchan :)

Att rida olika typer av hästar, i olika åldrar, med olika förutsättningar, med olika personligheter och framförallt på olika utbildningsnivåer är väl ändå den största tjusningen med denna sport. Det är det som gör varje dag och timme på hästryggen extra rolig och gör att man fortsätter hålla motivationen på topp. Detta gör att en felfri 90cm-runda kan vara mer uppskattad än en vinst i 130, att ett språng hemma på din lovande 5-åring gör dig mer lyrisk än ett 150-språng på den rutinerade hästen.. Ja listan kan göras lång! 

 

Tänk de stackare som missar dessa ögonblick, dessa små uppskattningar och känslor över något så "litet". 

 

Här nedan en film på Qulan och en på Dojan, två hästar som vi köpt som oinridna 3-åringar. Två stjärnor i mina ögon. På med säkerhetsbältet (västen) 

 

 

 

På torsdag drar Norrköping horse show igång och jag har sex hästar som ska tävlas där både nu till helgen och helgen därpå. Lina ska få debutera 130 är tanken. Hon har hoppat grymt bra när jag hoppat henne hemma, jättekul!! :) 

Jag håller på att ladda upp lite filmer från helgen i Hammarö. Första rundan ut får bli på Rara Claras 110-start :)

 

Ang filmen på Tingeling.

Tack så mkt! Det finns ingen plan på att hon ska säljas utan hon ska bara utbildas och få komma ut på tävlingsbanorna för att få lite rutin. 

Om jag har en "bråkig" eller på något sätt speciell häst i stallet brukar jag..

1. Se till att hästen lyssnar på marken, alltså vid all typ av hantering. Gå, stanna, backa, se till att hästen inte kliver rätt över dig som står på backen. Se till att den flyttar för tryck redan i stallgången exempelvis. Jag tycker det är viktigt att hästen redan här vet vem som bestämmer, jag är inte elak mot hästarna men det är viktigt att jag har pondus och är ledaren annars är det omöjligt att ta kommandot när man väl sitter i sadeln. 

 

Vid själva ridningen brukar jag börja med att rida hästen på ett ställe den känner sig trygg på. Det kan vara hemma på ridbanan, en speciell slinga i skogen, ett fält, helt ensam, tillsammans med andra hästar, ja i princip hur och var som helst. Då tycker jag att man bygger upp ett förtroende med hästen och kan därefter vidga sina vyer och rida på andra ställen allt eftersom.

Gappa som jag hade ett tag för ca 2 år sedan var väldigt speciell. Jag arbetade enligt metoden att undvika strider och bara hålla henne på gott humör. Det var då alltid jag som bestämde och hon trivdes bäst att bli riden hemma på vår bana. Jag red inte ut i skogen då det mest blev strider och hon blev bara på sämre humör trots att jag vunnit. Det är viktigt att hästen aldrig får vinna. Vinner hästen en enda gång.. är det en gång för mkt!  

 

Vissa speciella hästar longerar jag före ridning för att få bort den första "dumma" energin. En del inspänt så de får ta striden med sig själva, andra utan inspänning mest för att komma igång i kroppen. 

 

Om jag vore dig skulle jag nog rida hästen oftare men kortare pass. Det kan vara så att hon blir trotsig för att hon inte orkar. 40 min krävande ridning är ganska jobbigt för en 4-åring vilket gör att hon kanske börjar protestera på grund av det?! Jag brukar sluta rida en yngre häst när den fortfarande har energi kvar, så att den aldrig hinner börja bråka för att den är slut i både kropp och knopp eller det ena av det. Då känner sig hästen världsbäst även när passet är klart och bär då med sig en positiv upplevelse till nästa gång den ska ridas. Jag skulle hellre rida pass på 10-15 minuter, fler dagar i veckan :)

 

Hoppas jag kunde ge dig några tips iaf :)

Unghästarna har tagit tio steg framåt i rätt riktning i helgen. Så otroligt lärorikt att vara iväg och bo borta och lära sig hur livet som en "riktig" tävlingshäst fungerar. Om jag hade haft ekonomiska möjligheter skulle jag garanterat ta med dom på fler meeting då det är helt annan karaktär på banorna och det känns betydligt mer utvecklande inför framtiden att få hoppa på denna typ av hinder och underlag som det är i Hammarö. Nu kostar ju en box 1250kr per häst så det är inte möjligt. Tyvärr..

 

Clara och Dojan har på fyra starter endast haft ett ynka nedslag vardera, båda på A-hindret i varsin kombination. Dojan hade inte så stor möjlighet att klara det hindret felfritt då jag lade henne på tok för nära. På Dojan fick jag en utbrytning i första klassen, en 110 där hon tittade på en solgrind. Clara och jag missade hinder nr 2 igår i 120n då det var på båge från 1an och styrning fungerade inte så bra med hackamoret då jag satt på ett stort fårskinnsludd på näsan till den klassen, resten felfritt. 

Danny har varit felfri i 110 och 120 och två 120 med ett nedslag i vardera. Båda på oxrar i kombination, ena gången på B och andra gången på A-hindret. Danny har även han hoppat otroligt fint liksom de andra två. Alla tre unghästarna har alltså gjort två felfria rundor vardera. Felen som kom på samtliga hästar igår tror jag kan ha berott på att de var lite mattare vilket inte märktes i sprången men däremot i regleringen och komunikationen mellan hindren vilket resulterade i lite sämre avsprångspunkter.  

Jag är så lycklig över att sitta på tre så talangfulla och kapabla 5-åringar! <3

 

Merchan var felfri och placerad i 140 i lördags. Hon känns i väldigt fin form så det var kul att det gav utdelning. Självklart var minnet fullt så vi fick bara med hinder nr 1 på film, ÅH fdgnfdgdfihjbjhfspkerhg!!!!! :(

Igår red vi en 135 och jag red henne för första gången mot klockan i en lite högre klass. Jag har tidigare inte ridit henne medvetet mot klockan då hon är naturligt snabb och då hon inte har jättestor rutin så har jag inte velat pressa henne på tid. Vi fick till en super-runda men tyvärr föll en bom i omhoppningen men med en tid som hade räckt till vinst. Lite surt såklart men det känns bra att veta att vi faktiskt kan. Jag tänkte lite a´la Niklas Arvidsson som enligt mig är Sveriges skickligaste ryttare på att rida fort. Då gäller det att vara snabbare än en vessla och bara glida genom svängen och aldrig "checka upp", får träna på det med min fina turbo-Mercedes ;)

 

Rossini har hoppat fint i sina klasser, 145, 150 och 150. Vi har fått några nedslag i slutet av banorna då det känts som att han tappat spänsten lite. Det är en väldigt stor bana i Hammarö med långa sträckor mellan hindren och det krävs en större galopp än inomhus, Vi har aldrig tidigare hoppat 150 utomhus så trots mindre bra resultat ser jag dessa rundor som nyttiga och lärorika inför framtiden :)

 

Såhär trött var Clara inför sista dagens start

Helt outstanding är vad dom är!!